TV-distributören Allente gav för en tid sedan Deomoskop i uppgift att genomföra en undersökning angående TV-tittande kopplat till sport. Undersökningen visar att 85 procent av alla svenskar åtminstone någon gång sätter sig ned för att titta på ett sportevent, och att 35 procent av svenskarna gör det veckovis. Bland män kollar cirka 50 procent på sport varje vecka medan mindre än en femtedel av kvinnorna tittar lika ofta. Vad är det då som driver oss att titta på sport? För många är det gemenskapen – detta då 86 procent föredrar att kolla på sport i sällskap med andra. Att se en fotbolls- eller hockeymatch live i en arena är givetvis det optimala för många sportfantaster. Kombinationen av stämning, gemenskap och spänning direkt från läktaren vid ett större europeiskt- eller världsmästerskap är nämligen svårslagen. Idag finns dock därutöver ett brett digitalt utbud som ändrat vårt sätt att utöva- och konsumera sport på. I det här inlägget kikar vi närmare på just det!
Sport – ett bredare begrepp
Idag äger de flesta av oss en smartphone och har troligen även en bärbar dator eller surfplatta till vårt förfogande. Som moderna människor tillbringar vi även en stor del av vår tid på nätet där vi ägnar oss åt jobb, nöje och social samvaro. Det är därmed inte så konstigt att ökad digitalisering även haft påverkan på begreppet sport och vad som omfattas av det. En i hög grad uppkopplad värld har gjort att det vuxit fram en helt ny grupp av professionella atleter på ett sätt som hade varit otänkbart för 20–30 år sedan. Nuförtiden är e-sport på god väg att accepteras och ses som jämbördig till konventionell sport. Individer som Team PokerStars-medlemmen Ramón Colillas, som är aktiv inom professionell poker vid turneringar live och på nätet, anses minst lika mycket som proffsidrottare som yrkesfotbolls- eller hockeyspelare. Eftersom e-sporten äger rum i digitala miljöer suddas dessutom gränserna mellan tid och rum ut på ett sätt som är omöjligt vid traditionell sport.
Hur vi tittar
Att vi gillar att titta på andra utöva sport är som sagt givet. Hur vi konsumerar sport har dock ändrats väsentligt genom historien. De första olympiska spelen ska ha ägt rum år 776 f.Kr i antikens Grekland och OS hålls än idag vart fjärde år. Det olympiska evenemanget som utspelade sig i Olympia, en helig ort på halvön Peloponnesos i södra Grekland, ansågs som en viktig idrottsfest och som en kulturell länk mellan alla greker. Spolar vi fram till 90-tal och tidigt 2000-tal noterar vi hur OS sedermera hamnat i gott sällskap av en mängd andra viktiga idrottsevenemang som tillkommit och som lockat miljontals besökare via traditionella TV-sändningar. Idag kollar vi på sport både live som under antiken som från det egna hemmet som på 90-talet. Den största utvecklingen är dock att utbudet för att konsumera sport digitalt vuxit explosionsartat. Nuförtiden finns nischade streamingsajter som Cmore och Viaplay där man mot en månatlig prenumerationsavgift kan få tillgång till viktiga matcher och events direkt i mobilen eller surfplattan. På plattformar som Twitch kan man chatta med andra, höra expertkommentatorer sia om olika events och följa särskilda aktörer inom idrottsvärlden som pumpar ut idrottsrelaterat innehåll.
Ökade möjligheter att delta
Digitalisering har inte enbart gjort att det är enklare och mer lättillgängligt att kolla sport vart man vill och när man vill. Det har även verkat för att man ska kunna hålla sig uppdaterad om den sport man älskar 365 dagar om året. Idag går det nämligen att ägna sig åt online betting inom ramen för favoritsporten, läsa på om de senaste nyheterna inom fotboll, hockey eller basket på nischade idrottsblad och magasin på nätet, och följa relevanta analyser på särskilda konton på Youtube. Förutom ovanstående är det enklare än någonsin att hålla koll på sin favoritspelare, oavsett sport, eftersom han eller hon med stor sannolikhet finns på sociala medier som Twitter eller Instagram och där publicerar uppdateringar, kuriosa, bilder och viktigt nyhetsstoff för fansen.